Året var 1985. Tre dataloger satt en kväll i klocktornet. På den tiden kunde man skymta studenter i datasalarna där, men idag är lokalerna ockuperade av matematikinstitutionen. Datasalarna var utrustade med nya Mac-datorer som hade tillgång till datalogers favorittypssättningsprogram - TeX. De tre vännerna insåg styrkan i programmet och en idé kläcktes. De skulle göra en sektionstidning!

dbuggens Laura Nilsson, Douglas Fischer och Niklas Vatn träffade Peter Franzén, en av grundarna och sedermera Konglig Överdrif, för att lära oss om sektionens, och framförallt dbuggens, anrika historia.

Som sagt, dbuggen grundades 1985 och är därför en av de längst levande nämnderna på sektionen. skrevs till en början i TeX. Mac-datorerna hade en svart grön terminal där de tre kunde skriva sina texter. Själv kan jag ha problem att få en tabell att se bra ut, trots att jag på nolltid kan kompilera och se outputen. Men det gick inte då. De skrev i blindo och texten behövde printas för att se hur det skulle se ut. De första upplagorna kom ut i pappersformat och trycktes i ett litet tryckeri i Nymble.

dbuggen var till en början en viktig kommunikationskanal på sektionen jämte anslagstavlan. Internet var inte riktigt en grej. E-post fanns, men få använde det eftersom det inte var användarvänligt och att råka välja “Reply All” var ett vanligt misstag. I dbuggen kunde DKM och idrottsnämnden skriva om kommande event och studienämndens ordförande skrev knastertorra inlägg om vad som hände på skolan. I resten av numret skrev Redaqtionen om vad de tyckte var kul, de ritade bilder och plagierade. De rapporterade till exempel från fester, men brukade hålla sig från skvaller.

Det första numret skrevs enbart av de tre grundarna och de gavs ut på Vårbalen 1985. Nästkommande SM dök endast en av dem upp och blev således vald till Chefredaqtör och en större redaktion “rekryterades”. På den tiden var rekrytering inte särskilt formaliserat eftersom sektionen hade färre än 200 medlemmar och problemet var oftast att för få ville engagera sig. Därför välkomnades alla till sektionens nämnder. dbuggen fortsatte att ges ut och blev en naturlig del av sektionen som levt kvar till vår tid. Douglas Fischer har lyckats samla på sig de första numren och vi har förhoppningen att vi kan skanna in och tillgängliggöra detta material för sektionen. De är riktigt häftiga tidsdokument och visar att mycket har levt kvar inom sektionen, men, som Peter konstaterar, har traditioner formats om till något bättre som passar samtiden.

Slutligen vill vi skicka med lite visdom från Peter. På 80-talet hade de ett koncept som de kallade Flodströmskurvan, en relation mellan engagemang i studentliv och studieresultat. De som inte är med på något brukar prestera dåligt. De som har kul och är aktiva brukar ha en roligare studietid och även få bättre resultat. Allt engagemang är positivt, förutom att gå med i PQ för då har du så roligt att du helt glömmer studierna.