Pastarätter för alla fyllenätter
Du har kanske funderat på hur du kan introducera en ny maträtt i din minimala repertoar av matlagningskunskaper. Kanske har du stirrat in i frysdisken i din mataffär och fått tanken “jag har tröttnat på allt”. Kanske kommer du hem kl 2 en onsdagnatt, öppnar kylskåpet och inser att ditt liv är miserabelt tomt. Vi låter våra tankar flyga vidare för att fylla detta tomma hål i våra kroppar. Idag kommer flyget ta oss till landet Italien, som gett oss så många kulinariska mästerverk. Framförallt har detta klackskoformade land populariserat något som antagligen bott så länge i studenternas skafferi att de växt fast, nämligen vanlig jävla pasta.
Låt oss skippa din traditionella pastarätt och istället försöka oss på en gammal klassiker - Hungus Fungus. Denna rätt kombinerar det du älskar med att häva i dig pasta 4 på morgonen, samt det du älskar med att låtsas vara kock. Något så enkelt som att slänga ihop ett par grönsaker för att sedan få din lördagsdejt att gå locoooo. Yes, det stämmer. Karl Hungus är numera din personliga wingman. Hungus Fungus är en perfekt go-to-rätt för att variera den vardagsångest du hittills tröttnat på, samtidigt som det funkar lika bra att slänga ihop 7 på morgonen (jag försöker få med dygnets alla tider för att få denna artikel så relaterbar som möjligt).
Karl Hungus mathörna Koriander & Hummus presenterar stolt det första receptet ur den hyllade serien Pastarätter för alla fyllenätter:
Hungus Fungus
(hemskt ledsen för avsaknaden av fungus på bilden. och ja, jag suger som matfotograf)
Ingredienser:
- 1 godtycklig mängd pasta av godtycklig sort
- 1 paket “Pulled Oumph” (hittas i den vegetariska frysdisken)
- 1 näve champinjoner
- 1 gul lök
- 1 broccoli
- 4 st körbärstomater
- 1 paket Oatly iMat Fraiche (hittas i den laktosfria hyllan)
- 1 paket bladspenat
- 1 vitlöksklyfta
- Olivolja/rapsolja/olja föffan
- Cayennepeppar
- Svartpeppar
- Salt
Okej, alla vet ju hur man kokar pasta right? Du köper ett paket pasta i din favoritform (jag gillar skruvarna hihi), sen kokar du upp en rejäl mängd vatten, och sen slänger i en handgrop salt och sen ba slänger i pasta. Sen väntar du givetvis en stund, runt 10 min, innan du tar upp en pasta, känner om den är ok. Är den ok? Soft, du har pasta. Detta kan göras parallellt med följande text som beskriver “såsen”.
Du börjar nice & easy med att finhacka löken, och sen fräsa dom i olja. Medan de fräser hinner du skölja och hacka champinjonerna. Storleken väljer du själv, jag brukar gilla dom i antingen fjärdedelar eller bara strimlor. Champinjonerna går alltså i med löken sen. Stek sedan även körsbärstomaterna (som du hackat i halvor eller fjärdedelar), och även broccolibitar. Broccoli är najs, men ska inte ta över, så välj en godtyckligt hyfsat liten mängd. Häromkring kan du även pressa i vitlöken.
Soft, det här du har framför dig är alltså någon sorts bas. Nu kommer den hemliga ingrediensen, Pulled Oumph! Töm hela paketet i stekpannan ba. Det är supergott. Det kanske ser ut som kött, men faktum är att den inte behöver liksom steeeekas. Den behöver bara smälta in och inte vara fryst. När allt ser ofryst och soft ut så kan ty tömma i hela burken iMat Fraiche. Aaaah yeah, rör runt den. Rör runt allt. Känn hur det doftar himmel.
Nu börjar du ju bli klar. Det enda som krävs nu är att tömma i en jävla massa bladspenat. Antingen hela påsen eller så mycket som du gillar. Både bladspenaten och broccolin är sjuuuuukt goda, men även dundernyttiga, så tveka inte att ha i.
När allt är inne så kommer vi till kryddningen. Här kan det råda delade meningar, men eftersom jag gillar spicy, så är cayennepepparn en superingrediens i den här röran. Börja med att salta och svartpeppra iaf. Efter det börjar du ha i liiiite cayennepeppar i taget, smaka av, känn om det är spicy nog, och sen ha i mer cayennepeppar. Fortsätt så tills det har det rätta stinget, blanda runt, låt det koka in lite, och sen är det klart!!!!!
Denna avnjuts instantly.
Tack för mig! Ha det gött! Lycka till!