När kommer tuben?
dbuggen har producerat poesi på höga (promille)nivåer
Det är någonting med alkoholens förtrollning. Med ett par sidoeffekter åsidoräknade så har den en förmåga att få dig att känna dig som störst, snyggast och smartast samtidigt som sannolikheten stiger att andra också uppfattar dig som just det. Din bordsgrannes alldagliga pladder om syntaxlabbar och antalet mail denne har skickat till chefred@d.kth.se kan under rusets trummande missplaceras av ditt sinne in i det litterära finrummet bland storheter som Hamlet, Odysseen och Kaffedbuggen, och det är inte sällan man för stunden känner sig lite mer kulturell efter ett konversation över en box rött.
Denna återkommande tjuvåkning på finlitteraturens lyxyacht har dock på senare år börjat irritera notoriska bokviftare med Dr Schnittzheimen i täten, som ej upphör att förfäras över hur den system(bolag)atiska utsuddningen av poesins gränser gör att ämnet helt håller på att förlora sin pretentiösa glans. När Chefredaqtör Emil än en gång drömskt flöt iväg i redaktör Pontus pizzasnack under inspelningen av dtugget här om veckan så var råget måttat, och den internationella dikteliten har alltsedan dess bönat till dbuggen att reda ut denna röra.
Som den kvantitetssuktande konstillation som dbuggen är så beslutade redaktionen sig för att på nära håll studera alkoholens reella och imaginära påverkan på ett sällskaps diktning. Som självklart versmått valdes Haikun, vars brutalt ärliga rytm har avslöjat bedragare sedan 1400-talet. Nås ett poetiskt klimax ju mer alkoholenheter som intas? Läs och döm.
Så gick haikuskapandet till
dbuggens redaktion bestående av Emil, Heine, Micke, Pontus, Samuel och Teo samlades en lagom deprimerande novemberkväll i en kall studentlägenhet och författade 10 haikus per person fördelade på 10 omgångar. Innan varje haikuomgång intogs en alkoholenhet (motsvarande 33cl starköl eller 4cl starksprit) inom 30 minuter samtidigt som den kommande omgångens tema bestämdes. I slutet av varje haikuomgång läste alla upp sin nyss skrivna haiku för gruppen innan nästa haikuomgång påbörjades. Alla haikus författades med papper och penna och det som skrivits ned fick ej korrigeras. Därmed varnas känsliga läsare för ett fåtal oförlåtliga diktfel.
I slutet av kvällen summerades alla haikus och varje temas bästa haiku valdes ut av gruppen, och dessa haikus finns presenterade i sammanställning nedan. På teman där det var hård konkurrens valdes även så kallade Honorable Mentions. Vet du inte vad en haiku är? Googla.
18:00 - Sen höst och bakfylla.
Kortare dagar
Under en blöt filt av moln
Världen dör igen
Samuel Hertzberg
18:26 - Kunskap
Kunskapens källa
Förgiftar likt ormens bett
Aron var äckligt
Pontus Broberg
Honorable Mention:
Kan man veta någonting
Sanning är en konstruktion
Vive la ignorance
Teodor Hurtigh Isaacs
19:00 - Kvantitet före kvalitet
Tio fåglar där
Och en fågel i min hand
Jag släpper den nu
Teodor Hurtigh Isaacs
19:26 - Barndomen
Fotbollen flyger
Pappa slänger sig höger
Jag sköt åt vänster
Emil Lindblom
19:58 - Syskon
Syster och en bror
Har det trots allt väldigt bra
Hoppas det varar
Marcus Heine
20:34 - Edgy
Hur mörkt är svart guys?
Färg är socialt påhitt
Svart är allt som finns
Mikael Forsmark
20:58 - Walk of shame
Jag går bara hem
Varför är detta konstigt?
Var finns skammen här?
Samuel Hertzberg
Honorable Mention:
Går fram på gatan
Mellangärdet värker typ
När kommer tuben?
Mikael Forsmark
21:25 - Dekadens
Tentan är imorrn
Jag kollar film hela dan
Total ignorans
Marcus Heine
21:59 - Gryning
Morgonen öppnas
Jag ser livet i vitögat
Nu skapas minnen
Emil Lindblom
22:26 - Hopp
Fyllan slår mig hårt
Lika hårt som framtiden
Hoppas du njuter
Pontus Broberg
Avslutande ord
Ja, jag säger det alla känner. Inget öga lämnades torrt. För att ändå inte helt frigöra Dr Schnittzheimens vrede på dbuggens redaktion så lägger jag in brasklappen att resultatet inte är statistiskt säkerställt med traditionella mått mätt. Vill du ändå bevisa vår tes? Läs kvällens övriga haikus i artikeln nedan och ha näsduken nära tillhands.
Vive la ignorance