dbuggen skriver högskoleprovet
14e April 2018 var en solig dag. Vårvärmen hade nyligen svept in över landet (läs Stockholm) och alla sveriges arbetslösa vaknade med dunderångest. Utanför Norra Reals Gymnasieskola stod jag och några hundra andra människor med Seven Eleven-kaffet i handen och en enorm gul klump gomorron i ögongipan(?). Denna dag var det nämligen dags för Högskoleprovet och jag och min kollega, redaqtör Emil hade anmält oss.
Nu kanske du tänker, “Varför väljer man att gå och göra högskoleprovet när man redan går på en s.k. högskola som till och med är kunglig och teknisk”. Bra fråga min vän. Jag vet inte… En som däremot visste var min kollega, redaqtör Emil som insåg att “Shit va detta kommer att suga”, och sa: “Jag tror jag programmerar istället, CYA”. Just därför stod jag helt utan vänner denna soliga vårdag utanför Norra Reals Gymnasieskola med en enda tanke som fyllde min skalle: “Varför gör jag detta?”
Så varför gjorde jag detta? Just då var tanken att jag och min kollega, redaqtör Emil skulle skriva en artikel tillsammans där vi frågade oss själva om huruvida 3 år på högskola faktiskt gör oss smartare eller inte. Men när jag stod där utanför ingången till skolan började jag bli allt mer tveksam till denna idé. “Jag borde ju ba gå in och köra, har ju trots allt spenderat 450 spänn på detta” tänkte jag för mig själv. Samtidigt så var jag väldigt sugen på att vrida mig 180 grader, gå 100 meter rakt fram, in på Systembolaget, köpa 4 långa och 4 korta och spendera lördagen som lördagar bör spenderas.
“Äh, fuck it!” tänkte jag, tog ett djupt andetag och gick in för att hitta salen jag skulle spendera resten av dagen i. Detta beslut kom jag att ångra redan så snart som 15 minuter senare när jag sitter i sal B11 och fryser mer än samtliga Lappisbor bara för att Norra Reals Gymnasieskola inte hört talas om isolering eller fönsterfogar. Klassrummet var fyllt av en salig blandning människor. Där satt gymnasiekids som inte kunde sluta flossa, där satt medelåldersmännen som räknar ner sekunderna till nästa medelålderskris på sin Fitbit™, och där satt jag, den enda människan i sverige dum nog att göra högskoleprovet fast man redan går på högskola.
Första provet delades ut, det var en kvantitativ del, och jag tänkte “detta kommer bli busenkelt! Är det något jag kan så är det ju mat-…” och där va tiden slut för den första delen. “Shit vad detta kommer att suga”, tänkte jag.
Knappa 10 timmar senare var sista rutan ikryssad, sista provet inlämnat och sista information till provdeltagare uttalad och vi var fria att gå. “FAN VA SKÖNT DET ÄR ATT REDAN GÅ PÅ KTH” skrek jag medans jag sprang ur från Norra Reals Gymnasieskola, raka vägen in på Systembolaget där jag köpte, knäckte och svepte första långa snabbare än Jan björklund kunde säga “Gymnasiereform”.
Hoppas du hade en trevlig dag, redaqtör Emil.