Ni vet när man vaknar upp på en dag som man längtat efter? Typ julafton, en resedag, eller ba en riktigt skön tenta. Så va det i alla fall när jag vaknade för någon vecka sen och skulle söderut från Bergshamra. Vaknade som vanligt i min svettiga men nystädade lägenhet. Jag skulle åka och bada vid lianen, som iof är ganska cool den också, men det var inte det som var så spännande. Jag käkade lite rester från gårdagens storkok och packade väskan med de nödvändiga B:na, bärs och braxor. Cyklar till tåget som att jag var rädd att komma sent till dbuggens dagsmöte. Upp på Ulriksdal mysiga perrong och möts av inget annat än en hjälte. Han sitter nämligen och pillar, trixar och skrapar bort kartorna på de gamla stationerna för att sätta dit nya uppdaterade vackra skimrande kartor. Kan det bli bättre? Jo fan, tåget kommer ju om 4 min! Det är ju i klass med det andra tåget aka sunk-tuben. Hoppar på med cykeln och börjar åka linje 36 mot Södertälje. Ställer cykeln och slappnar av. Att få ta med cykeln på tåget (kan man göra det på tuben? Ne juste) är ju bara det en anledning att kliva ur sängen. Sätter mig ner och stoppar mobilladdaren i ett av uttagen (kan man göra det på tuben? Ne juste) och surfar igenom apparna som styr mitt liv. Men inget av det här handlar just om varför jag skriver detta. Det är handlar nämligen om att idag, just denna dag när jag ska söderut och ta pendeln hela vägen till Huddinge har de öppnat de nya pendeltågstationerna, Stockholm City och Odenplan. Pendeltågsföraren berättar med spänning i rösten om de nya stationerna och vad som gäller. Jag sitter i extas och resten av tåget applåderar stående. Folk har med konfetti som skjuts. Gamlingar som man tror ska bli griniga skjuter istället salut på gammelfarfars kanon, inne i tåget(!). Vi glider långsamt genom tunnlarna för att föraren vill kolla på de nya tunnlarna, alla på tåget är förstående. Vissa gråter och folk som kommer komma sent till avgörande chefsmöten kunde inte brytt sig mindre. Jag ska som sagt tyvärr inte av på varken Odenplan eller Stockholm City, men det kanske är bäst så, hade jag ens kunnat gå av där utan att falla ihop? Frågan är ju också, får man hoppa av med cykeln på Odenplan? Man fick ju det på stationen som Odenplan ersatte, Karlberg(RIP), men den låg ovanför marken, vilket Odenplan inte gör. Vid Stockholm central har man aldrig fått hoppa av med cykel, men pendelbossarna kanske är lite sköna och ba ändrat på det? Frågorna är oändliga men kommer troligen besvaras inom snar framtid. Men nu ligger svaren bakom en vacker dimma av förundran. Dörrarna på de nya stationerna är dubblade. Det är alltså dörrar på perrongen också, inte bara på tåget! Hats off till alla pendeltågsförare som ba matchar stoppen varje gång. Hur svårt lär inte det vara liksom? De förklarar att dubbeldörrarna är till för passagerarens säkerhet och för att behålla en behaglig temperatur på perrongen.Jag tror att dubbeldörrarna är till för att SL vill flexxa, vilket jag (och alla andra) står helt bakom. Jag vet nämligen att O’Hare, största flygplatsen i Chicago, har mycket liknande dubbeldörrar på sina shuttletåg. Och varför skulle inte vi vilja vara som de?

Jag åker förbi de nya stationerna och snabbt går det. Det känns som jag svävar. Så snabbt att jag är framme i Huddinge på nolltid. Jag badar och har det gött hela dan, surfar på euforin från morgonens tågresa. Jag åker hem på kvällen med samma tåg fast i andra riktningen och nästan samma glada spektakel utspelar sig igen. Cyklar hem från Ulriksdal och lägger mig i min säng. Today was a good day tänker jag medan jag faller in i en djupdykning in i mina välmående sinnen och sover gott hela natten.